Gapa o skrik, men först upp till bevis.

Världen är full av människor som inget ser, inget hör och inget säger. Rädslan för att leva i den verkliga världen gör dem blinda, döva och stumma inför den. Men vad som är ännu värre är alla dem som gapar och skriker för att höras och synas av andra fastän de inte lever i verkligheten utan ser allt från sitt eget perspektiv för sin egen vinnings skull.

Du kan välja att blunda, du kan välja att vägra lyssna, du kan välja att gapa om att det är alla andras fel eller bara tyst stå att se på. Men ditt liv är ditt ansvar, din omgivning är lika mycket ditt ansvar som deras, du väljer själv vilken roll du vill spela i den. Att ständigt vara ett offer för omständigheter är en roll du ger dig själv, den enda som kan ta makten över ditt liv och dess omständigheter är du. De flesta av oss mår någon gång i livet dåligt och hur vi hanterar de mörka stunderna i livet säger mer om oss än hur vi hanterar de bra. det är lätt att vara snäll och hjälpsam när man mår bra, det är lätt att prata om välmående och hur du finner lyckan när du redan anser dig ha funnit den.

Jag har liksom du dagar då jag bara vill dra täcket över huvudet och stanna i min egen lilla värld, tycka synd om mig själv och stänga ute den orättvisa stygga världen med alla sin hemska människor som bara gör mig illa. Jag tillåter mig till och med ha dagar då jag gör det, men att ta sig ur självömkan är själva utmaningen. För det är när du mår riktigt riktigt dåligt som dina värderingar om livet och vem du egentligen är prövas och bevisas.




 När fokus hamnar på dig själv, på grund av smärta i kropp, själ eller både och, har du då modet och förmågan att vända blicken mot dig själv, in i dig själv och se dig själv utifrån ett annat perspektiv än med ditt ego. Kan du se att du bär ett eget ansvar för ditt liv, att du inte kan förväntar dig att andra ska fixa ditt liv. Kan du istället för att finna en syndabock för allt som är fel, se vad du kan göra annorlunda, utan att för den skull skuldbelägga vare sig dig själv eller resten av världen för att du mår dåligt. För det handlar inte om skuld, det handlar om hur du hanterar svårigheterna, motgångarna eller sjukdomen. Möter du människor negativt eller med aggression, får du troligtvis samma bemötande. Förutsätter du att något ska vara ett problem kan du vara ganska säker på att det blir det.


Det handlar om hur du hanterar verkligheten som är idag, för morgondagen vet vi inget om. Det handlar också om hur du hanterar det förflutna, att kunna hantera minnen, bra och dåliga, och se vad du gjorde när det blev bra och vad du kunnat göra annorlunda när det inte blev så bra. Det handlar återigen inte om skuld, inte om att hitta vem som gjort orätt utan att se vad du själv kan lära. Vissa saker kan vi inte förändra eller påverka, de händer ändå, men du kan alltid påverkar hur du hanterar de känslor som dyker upp inom dig och hur du låter de påverka andra. Du har alltid makten att påverka vad du gör och vilken person du är.

  Det sägs att vänner prövas i motgångar, men det gäller lika mycket hur du behandlar dina vänner. Se utanför dig själv och  var en vän som både ger och tar fastän du mår dåligt, inse att världen inte kretsar kring din person och dina problem. Lyssna på dina vänner och var beredd på att  ta del av deras problem, även om du har egna. Du behöver inte alltid vara i fokus, deras problem kan för dig tyckas vara bagatellartade jämfört med dina, men tänk på att för dem är det viktigt. Lyft blicken och se på världen omkring dig, se dina vänner och dina medmänniskor. Se på dig själv som du tror att de ser dig, är du värd att kallas en vän, är du en medmänniska eller förväntar du dig att allt handlar om dig.

Händer allt dåligt bara dig, är du verkligen så viktigt i världsalltet att allt och alla väder sig emot dig?
 Du ÄR viktig men du är inte viktigare än någon annan, för någon annan, än möjligtvis för dig själv. Att inse att alla, även du är lika betydelsefull som alla andra, innebär att du kan se att ditt liv är betydelsefullt men inte så mycket mer betydelsefullt än andras att universum och dess befolkning riktar all sin kraft mot dig, för att förstöra ditt liv. Jag vet att det känns så ibland men våga se utanför dig själv, för det är när du känner så som allt snack om lycka, godhet och välmående prövas. Det är då du bevisar om du bara pratar eller verkligen är den du utger dig för att vara.

Jag har mött människor som befunnit sig i olika smärtsamma stadier i livet, men det finns några jag alltid kommer bevara i mitt minne och se som förebilder. Trots att de levde med smärtan dagligen av att ha ett döende barn slutade de aldrig att vara varma, kärleksfulla människor, även om livet varit orättvist mot dem. Visst visade de ibland sin smärta över det som var oundvikligt, men inte en enda gång visade det bitterhet eller försök att lägga skulden på någon för det som drabbat dem. Dessa människor är mina sanna hjältar, de har visat mig att hur svårt livet än är, så om man bemöter andra människor med ärlighet och vänlighet blir livet så mycket rikare. Livet handlar om att leva här och nu, inte ständigt söka syndabockar, utan vara tacksam för dagen som är idag.