Julpyntad

Dax att vara lite julig så bloggen fick en lite ny fin bakgrund idag.  Nu tror jag minsann jag har julpyntat vad jag ska. Det blev lite stakar i fönsterna här hemma, och lite lampor ute på altanen och så nu bloggen.

Tanken är visserligen att jag ska göra ett pepparkakshus men vi får se hur det blir med det, lite svårt och hitta någonstans där Wille inte äter upp det. Nåja annars får det bli nästa år eller så.

Trevlig fortsatt vecka alla.

Lång bloggtorka

Jag är så otroligt dålig på att skriva här. Vet egentligen inte varför men det bara blir så ibland. Har inget jag har lust att dela med mig av just nu, så ni får helt enkelt stå ut ett tag till med denna långa långa bloggtorka.

Kan dock berätta att jag funderar på att gå i ide så hör ni inget de närmaste vintermånaderna så är det därför. Alltid bra med en ursäkt, eller hur??

Rovdjuret människan.

Satt i kväll och tittade på en dokumentär om USA, det där stora landet i väst ni vet. Det handlade om "gräsrotsrörelsen" Tea Party. Som i princip vill avskaffa så mycket federal makt som möjligt och ge tillbaka den till individerna som det enligt dem står i konstitutionen att den tillhör.

Kan inte individerna få det i alla fall vara upp till staterna att själva styra skola, sjukvård och så vidare och så vidare. Det intressanta med att de hävdar att detta står i konstitutionen är U.S.As system styrs av ett "check and balance" system där de olika maktinstanserna styr och kontrollerar varandra. Vilken ju kan tyckas är bra, men ovanpå det så bygger konstitutionen och valsystemet på bl.a en gammal stofil som John Locke, som anser att människan inte är klok nog att fatta rätt beslut så därför väljer inte amerikanarna sin egen president i teorin. Man har elektorer som utses i varje delstat som beslutar att lägga sina röster på den kandidat som fått flest röster eller om det skulle vara en galning så ska dessa vara kloka nog att inse detta och rösta på en annan kandidat.

Men det var en liten parentes om U.S.A och dess uppbyggnad, vad som fascinerade mig i programmet var  egoismen. Tankesättet att se till sig själv i första hand. Det är på sätt och vis imponerande att det finns människor som anser sig berättigade och kapabla att veta vilken utbildning som är bäst, vilken sjukvård som är bäst. Men känslan jag fick var att i grund och botten handlade det om att de ville själva styra över sina pengar och sina liv.  De ville bygga landet på de  kristna värderingarna, Obama utmålas som socialist, kommunist han kallas även för tyrann för att han drivit igenom ett sjukvårdsförslag som tvingar alla att betala sjukvårdsförsäkring så de kan få vård när de behöver. För att kunna bygga upp något av det mest grundläggande som vi tar för givet i Sverige. Får vi vänta mer än 3 månader skriker vi om vårdgarantier, vilket vi naturligtvis ska göra det är vår rätt. Men tänk att en man som vill göra detta kallas för tyrann, han jämförs av vissa med Hitler.

En av de som står bakom de mesta Tea Party står för och det finns inte mycket som är större för en Tea PArty kandidat än att få Sara Palin stöd.

Jag kan se likheterna i Sverige, se likheterna i världen, oviljan att hjälpa andra. Oviljan att låta andra ta plats. Empatin som inte finns, så fort det gäller något vi själva vinner på ekonomiskt eller slipper se till någon annan då tar vi chansen att hacka på de svaga, de som är annorlunda och det som vi anser inte tillhör oss och Sverige.

Amerikanarna är oerhört patriotiska, det finns inget bättre land än DERAS, men just nu har de influensan, det ser det som en sjukdom som kan botas, med kristna värderingar vilka enligt konstitutionen ska vara särskilda från politiken,  och genom att låta gemene man styra sina tillgångar för det är deras pengar inte statens.

De som inte kan köpa en egen sjukvårdsförsäkring får klara sig själva för detta är mitt land. En lite påminnelse till er Amerikaner, det är inte ert land, det var från början urinnevånarnas land, som ni döpte till Indianer, för att ni trodde ni var i Indien. O en stor del av det fattiga i U.S.A är just dem som landet egentligen tillhörde innan ni kom dit.

Precis samma argument hörs i Sverige och Europa, det är mitt land, jag har bott här, mina förfäder har bott här jag är Svensk jag har rätt till alla förmåner. Invandrare som kommit hit har ingen rätt till något. Å där kommer den där lilla luriga definitionen, vad är invandrade? När slutar man kallas invandrare?
En smula empati har aldrig skadat och lite förändring. När ska vi sluta se ett land som vårat, när ska vi inse att ett land inte är någons, det är de människor som bor i det.
           

Behövs det några kommentarer??

Så fort ekonomin knakar i fogarna och de blir lite kärvt då ger vi oss på jakt efter de svagaste. Vi vrider vårt tankesätt långt åt höger, åt det förgångna. Plötsligt spelar religionen en stor roll, vem du är och hur mycket pengar du har. Har du inga, ja då får du helt enkelt klara dig själv eller stick någon annanstans. Att du kom till Sverige flyende undan krig eller andra orättvisor för vi är inte snällare, vi vill inte ha dig här. Låt oss ha våra skattepengar i fred att du bidrar med din del kvittar för du tar säkert jobb från någon annan svensk. Det är skrämmande att se vilka rovdjur vi förvandlas till så snart ekonomin tryter och ändå konsumerar vi mer än någonsin. 

När ni kommer hit ändras ju allt det som varit svenskt, men vad är egentligen svenskt? Hissa flaggan på nationaldagen, ärligt talat jag har ALDRIG hört någon med utomnordiskt ursprung känna sig kränkta eller rasistiskt behandlade av det.  Att griskött inte serveras i skolorna är rena förtalet och naturligtvis ska det finnas alternativ. Gissar att alternativen till och med är billigare så nä det kostar oss inte mer.Är inte det mest unika med Sverige att vi i ett så litet land har tagit till os så många kulturer. Vi har rätt att utöva vilken reilgion vi vill och vi har även rätt att låta bli att tro på något alls. Vi har också en urbefolkning som ofta glöms bort, eller så tjatas det om att de kräver pengar för överkörda renar eller något annat som vi i söder omöjligt kan förstå eftersom vi inte lever deras liv och vet troligtvis mer om Indianerna i Amerika än vår ursprungsbefolkning. Pengar, pengar o åter pengar...

Jag undrar bara varför människan aldrig förändras, vi kommer alltid vara det rovdjur vi är. Vi ska ha mest, vi ska ha det bästa, vi ska ha det oavsett vad det kostar någon annan eller något annat. Vi som inte ens hade behövt bete oss så om vi bara tänkte lite och använde oss av det sunda förnuftet och viljan att faktiskt hjälpa andra. Vi har den förmågan, att känna empati. Det som har mest saker vinner inte när den dör. Jag tror på att det enda vi tar med oss i döden är kärleken.

Ändå finns det inga som oss som roffar åt oss så mycket som möjligt så snart vi kan. Vi struntar fullständigt i vår egen art människan, för vi är samma art oavsett var vi kommer ifrån. Vi struntar fullständigti djur och natur, vi struntar fullständigt i de som kommer efter oss bara vi får vad vi vill ha NU. Å snabbt smidigt och bekvämt ska det vara.

Ibland skäms jag för att vara människa!!

Summerar med en bild från filmen Avatar, om ni inte sett den så se den eller se den igen, o fundera på vad den egentligen handlade om.

Förmågan att visa empati och bry oss om de som har det sämre än oss.

En mening??

Det finns en mening med allt som sker, så sägs det i alla fall. Kanske är det sant.... Men ibland är det så svårt att se den meningen, ibland känns det som ett straff, men för vad?

Ska vi lära oss en läxa, i så fall vet vi redan att det känns för jävligt när någon vi älskar blir sjuk och dör. Vad mer finns där att lära? Att livet går vidare, att de finns kvar i våra hjärtan, att sorgen blir lättare att bära så småningom, ledsen men allt det där vet jag redan. Jag vet att man ska njuta av stunden för livet är kort och förgängligt, jag vet saker sällan blir som man tror. Jag vet att  cancer kan drabba vem som helst när som helst, JAG VET. Jag tror inte att jag vet allt, jag vet att jag har mer att lära, men det måste finnas ett annat sätt för mig och alla andra att lära oss än att se de vi tycker om lida och dö.

Det känns orättvist, inte för att jag ska förlora någon utan för att någon ska behöva lida och kanske dö. Jag är tillräckligt naiv för att tro att vi inte behöver elände för att veta att uppskatta hur bra vi har det. Jag tror inte vi lär oss mer bara för att livet är svårt, vi kanske lär oss snabbare, men inte mer.

Om meningen med detta är att vi ska lära oss något, tycker jag det är dax för livet att ändra sin pedagogik.