onsdag 30 juni 2010

Att inte behöva jävlas med andra


Sitter och lyssnar på Sommar i P1, det är sommar det!! Även om molnen täcker himlen idag så är det sommar, det är varmt härligt och faktiskt riktigt skönt. Men det var inte vädret jag funderade på utan något helt annat. Sommarpratare idag är Per Holknekt, han som skapat Odd Molly, kläder ni vet??

Han pratar om sitt liv, från en bra barndom till toppen för att sedan rasa ner till botten med alkoholproblem och hemlöshet för att sedan ta sig upp till toppen igen. Det var EN människa på socialkontoret som sa att hon trodde på han, det var orden han klamrade sig fast vid hela vägen tillbaka till livet, tillbaka till toppen. Det var ingen lätt resa, full av kval och en kamp för att bli fri från missbruk och hitta ett jobb igen. En imponerade historia, men inte det som jag fastnade för egentligen utan för en historia i historien.

När han och några andra skulle starta Odd Molly så trodde inte de första elva finansiärerna på dem. I flera år efter att de lyckats skickade han julkort till dessa som för att påminna hur bra de lyckats. Så säger han sen, jag har för längesedan slutat med det för min självkänsla är tillräckligt stor nu så jag behöver inte jävlas med andra.

Så sant detta är, har du tillräckligt stor självkänsla behöver du inte jävlas med andra, du behöver inte bekräfta dig själv, du behöver inte visa andra hur bra du lyckats. För du vet ju detta redan, du behöver ingen utomståendes bekräftelse på hur bra du är. Du är bra som du är, du är nöjd med dig själv oavsett vad andra tycker. Om någon trampar på dig betyder det lite, därför att de kan inte trampa på dig för du tillåter inte det. Deras åsikter om dig som person intresserar dig inte eftersom du vet vem du är och vad du kan.

Med det inte sagt att man inte ska vara ödmjuk inför andra människor och deras åsikter, men när det gäller dig själv som person så är du den du är och du är bra. Tänk om alla människor kunde leva så, vilken bra värld vi hade haft. Ingen som behöver hävda sig för sitt eget välmåendes skull, utan de är fullt tillräckliga i sig själva ändå.

tisdag 29 juni 2010

Drömmen


Sitter på altanen i skuggan och bara njuter av livet. Underbara sommar äntligen är du här, du är verkligen efterlängtad. drömmer mig bort och låtsas som att jag kan sitta här hela dagen om jag så vill, men snart knackar verkligheten på. Det är dax att göra sig klar, sätta sig på den sjukt varma bussen till jobb. Hoppas, hoppas att AC:n är på och fungerar på bussen, så kanske det kan bli en behaglig resa trots allt. Jag brukar vara positiv så ändrar min tidigare mening och skriver istället dax att sätta sig på den härligt svala bussen och åka till jobb.

Det känns lite bättre nu men hur jag än försöker så är det inte helt bra, hade varit så underbart att sitta kvar här och drömma om ingenting. Kanske läsa en bok, dricka något svalkande och bara vara, men som sagt verkligheten är här och jobbet kallar.

Men i morgon ja då mina kära vänner då är jag ledig och då ska jag göra precis vad jag vill, tror att det betyder att i morgon ska jag göra ingenting, ha kvalitetstid med mig själv. Kanske jag känner annorlunda då, men oavsett så ska jag göra precis vad jag vill, vad det nu är.

onsdag 23 juni 2010

Min älskade Marlene







Sitter här och försöker förstå att min älskade lilla brorsdotter inte är så lite längre. Snart 17 år och ska flytta till egen lägenhet, herregud var tar tiden vägen?? Hur är det möjligt, hon är väl inte vuxen nog, jag var visserligen också 17 när jag flyttade hemifrån, men det var ju inte så längesedan. Eller?
Hoppas att hon får det bra och som den bästaste faster jag är så kommer jag alltid finnas för henne, hur gammal och vuxen hon än blir. Jag kommer alltid tänka på henne som den galna envisa tösen som absolut skulle klättra upp på alla stora stenar hon hittade, stanna och titta på alla hästar och var totalt livrädd för flugor. Tokig i djur är hon än men det är väl ett släktdrag, likaså envisheten.
Fattar ändå inte att hon faktiskt är 17 snart.....

lördag 19 juni 2010

Olgis o Dexter


I onsdags fick Olgis äntligen träffa söta Dexter. De hade kul och att hon löper gjorde ju inte saken sämre. Dexter är kastrerad så det är ingen fara, men kul hade de. Vi hoppas på många äventyr tillsammans med Catrin och Dexter!!






torsdag 17 juni 2010

Så tråkigt att åka buss idag. . .

Så tråkigt att åka buss idag. . .

tisdag 15 juni 2010

Älskling


Du är verkligen det bästa som hänt mig, och jag ser framemot att dela resten av mitt liv med dig.

16 månader senare är jag fortfarande lika löjligt förälskad i dig.

Tack för att du gör allt du kan för att uppfylla mina önskningar och drömmar. För att du alltid finns vid min sida när jag behöver dig som mest och ibland förtjänar det minst.

Tack för att du förstår hur mycket jag älskar min ibland omöjliga hund och framförallt tack för att du älskar henne lika mycket.

Tack för att du är den du är och för att min familj får lov att betyda lika mycket som din och tack till dem som fått mig att känna mig som en självklar del av familjen.

Tack för ala stunder vi delat av skratt och gråt o för alla som komma skall.

Tack för att du vill dela ditt liv med mig och mitt liv med ditt.

Jag älskar dig!!

Spindel

Spindel Undrade vad det var Olga satt o stirrade och muttrade åt vid sin matskål. Funderade på om hon blivit helt knäpp, men icke. Det var en liten spindel som nu bor utomhus igen:)

måndag 14 juni 2010

Inte riktigt mörkt. Men mina fina s

Inte riktigt mörkt. Men mina fina solcells lampor syns i alla fall lite

Ibland är livet helt perfekt med brunch

Ibland är livet helt perfekt med brunch på altanen i underbart solsken och en snusande hund vid fötterna. Vi njuter av löftet att sommaren faktiskt snart är här:)

Testar :)

Testar :)