En liten knapp

Ibland önskar jag att hjärnan hade en liten knapp. Med ett enkelt knapptryck skulle den då kunna pausa en stund. Det hade varit så mycket enkelare att somna då.

Hjärnan snurrar på med PM/hemtenta, C-uppsats, vardagen, sjukdomar, ett litet byggprojekt och allt annat som livet är. Jag behöver verkligen lära mig att stänga av, koppla bort och slappna av. Ett bad och en bra bok brukar hjälpa men inte alltid, ikväll är det en sån där "inte alltid" kväll. Funderar på om jag ska skriva lite på det där PM:et men vet att resultatet brukar vara mer än dåligt när klockan är mitt i natten. Egentligen är jag trött men min hjärna verkar inte förstå att den ska sova nu, att den behöver sömn för att kunna tänka bra och kloka tankar. Eller kloka tankar (?), men åtminstone mindre galna och fantasifulla, kanske till och med imnehållande ett uns logik. Det gör dem inte nu så mycket vet jag. Snarare är det ett enda virrvarr som snor ihop sig i ett ännu större virrvarr utan början och slut. Lite som universum ingen vet om det börjar eller slutar någonstans. Om det gör det vad är då innan och vad är efter? Hur kan något vara oändligt?

Ja ni förstår, det är virrvarr. En lärare sa till mig redan på högstadiet att det är farligt att tänka på sådana frågor, att det fanns risk att bli galen. Jag säger mer galenskap åt folket och en liten knapp. Tack!

För vem

Det kanske är tid att börja skriva igen men frågan är om vad och för vem. Mitt huvud är som alltid fullt av tankar men är någon verkligen intresserad av vad jag tänker på?

Att skriva är mer ett andningshål, en möjlighet att ventilera mina känslor,  tankar och idéer.  Det är för mig en ganska egostisk process där jag inte bryr mig särskilt mycket om andra gillar eller ogillar mina val. Att få så många följare som möjligt är knappast målet. Vilket nog är tur eller möjligtvis ett visst mått av självinsikt.

Visst kan jag vara rolig ibland, komma med brillianta idéer (iaf enligt mig själv) och säkert finns det någon som har ett intesse av att försöka följa med i mina förvirrade tankegångar. Om jag varit intresserad av mode hade det säkert varit lätt att nå ut till en bred läsarkrets men faktum är att kläder för mig är mer något praktiskt inte en passion. Visserligen har det hänt att jag blivit förälskad i ett par skor, en väska eller något annat helt opraktiskt och egentligen onödigt. Men det är just bara en förälskelse, ett tilfälligt intresse som ganska snart byts ut mot något annat.

Mat och bakning är också populärt. Baka är för mig något av en livslång passion men jag är något av en periodare. Ibland är det roligt att experimentera eller att låta händerna sjunka djupt ner i en ljummen deg men i många och långa perioder orkar och vill jag inte alls baka. Om sanningen ska fram blir jag lite uttråkad av bakning, för det tjatas om surdegar, cupcakes, sugarpaste, kalljäsning och den perfekta ganchen överallt på sociala medier just nu. Bakningen blir en ännu prestation istället för den njutning och terapi som den är i mitt liv. Nej, någon bakblogg vill jag inte heller ha.

Att inreda, pyssla och dekorera är också "inne". Där är det väl lika bra att vara ärlig, jag sitter hellre på en nåldyna än syr, stickar eller virkar. Jag lagade (tråcklade ihop) några av hundens mjukisdjur idag och behövde nästan ångestdämpande och antidepressiva mediciner efter att jag trätt nålen. Såga, spika och måla är väl mer jag men inte mer än att jag gör det som är nödvändigt.  Så någon inrednings/pyssel blogg är knappast aktuellt.

Barn har jag inga och ingen är mer tacksam än jag (möjligtvis de ofödda barnen) över att det är så. Därför ska ni slippa ännu en föräldrablogg.

Träning, kost och hälsa då... Jo men visst, mina morgonpromenader finns det ju ett inlägg om, men det är ungefär allt jag har att säga om ämnet så nej inte ännu en träningsblogg.

Möjligtvis kommer det skrivas en hel del om politik, människovärde och anti-rasism då det är ämnen jag brinner för och som ofta upptar en stor del av mina tankar. Men ännu mer troligt är det att OM jag skriver så kommer det handla om precis vad som helst. Liv, död, kärlek, skratt, överlevnad och allt det där som livet egentligen handlar om. 

Jag ska fundera en stund på allt det här. En stund kan vara lång och den kan vara kort, den varar precis så länge som den tar, därför tar det en stund.