Jag lär mig att uppskatta det självklara. Dessa två dagarna har varit väldigt tålamodsprövande. Huvudvärken har begränsat min tillvaro till sängen, att sitta eller stå är nästan outhärdligt.
Den ena positiva saken är dock att om jag ligger ner är smärtan inte obefintlig men fullt uthärdlig. Den andra positiva saken är att ögonen fungerar bättre. Dimmsynen är nästan borta så om huvudvärken bara vill släppa sitt grepp om mig är jag nästan som ny igen.
Jag lär mig att uppskatta de stunder jag kan vara uppe. Jag lär mig att jag faktiskt har mer tålamod och anpassningsförmåga än jag själv trodde. Jag lär mig att det är okey att inte alltid vara superkvinnan som klarar allt. Jag lär mig att be om hjälp och låter andra ta hand om mig en stund.
Det är stort för mig, det låter så självklart men för mig är just det där att be om hjälp det absolut svåraste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar