Fredags -mys eller -måste?

Idag är det fredag, vilket tydligen automatiskt betyder att man ska fredagsmysa, det är liksom en plikt, att fredag är en kväll då allt är så himla ulligt och gulligt, allt det där andra lämnar vi bakom oss och fredagen ska precis som julen och andra högtider vara helt perfekta utan minsta lilla sura min, inget annat än freeeeddaaaaaagsmyyyyys. Å som vanligt så blir jag obstinat och motsträvig, jag gillar inte saker och dagar som betyder att man måste vara något man kanske inte är, en dag som innebär att man måste göra saker man inte vill, det gör man ju varenda dag, kan man inte ens på helger och vid högtider få lov att bara vara?

Jag är på ovanligt dåligt humör idag, inget känns helt okay, skulle helst bara vilja åka på en lång semester långt bort från mig själv. Det är inte så att det  är något särskilt som är fel eller att jag har någon anledning att vara sur på någon, inte ens PMS kan jag skylla på, det bara är så. När någon då försöker tvinga mig ur min lilla bubbla av surande så vänder jag alla taggar utåt. Jag är så trött på att vi människor skapar en massa onödiga måsten, dagar och tider som man bara måste fira. Vad är det som gör att vi har ett behov av att bara mysa vissa speciella dagar, att bara visa vår uppskattning i form av presenter, blommor och kanske  lite av vår dyrbara tid (som aldrig räcker till) på bestämda dagar?  Varför kan man inte bara göra det alltid eller när man känner för det, är vi så egoistiska och så uppfyllda av vår tillvaro att det behöver planeras in dagar då vi bryter mönstret och ägnar oss lite år varandra.

Högtider som jul och påsk kan visserligen vara trevliga, i min familj är de faktiskt alltid trevliga för jag tycker om min familj, både den biologiska och den som är självvald eller "ingift", därför umgås jag med dem även om det inte är någon som fyller år eller någon högtid då familjen bara måste vara samlad för att normen i samhället säger det. Jag föredrar faktiskt att umgås med dem andra dagar än de som är uppskruvade och fyllda av förhoppningar och orealistiska  förväntningar. Om dina släktingar inte är trevliga så lär du inte gilla dem mer dagar du tvingas umgås med dem eller förväntar dig mer av dem än de kan leva upp till, snarare tvärtom.

Jag ogillar inte högtider men jag ogillar de överdrivna förväntningarna som vi skapar på en helt vanlig dag som bara råkar heta julafton eller fredag för den delen. Jag ogillar när det skapas en massa måsten som man måste leva upp till för att inte göra andra människor besvikna, jag ogillar när jag inte själv kan och får förfoga över min fria tid, det är nog med plikter i vardagen med arbete och andra saker som bara ska göras. Ingen ska bestämma hur jag borde göra och känna när jag är ledig från vardagen, ingen ska få mig att känna att jag är tvungen att mysa bara för att det är fredag, jag myser hellre en tisdag bara för att jag kan och vill.

Jag har nämligen den lyxen, jag kan bestämma själv över mig själv och mitt liv, jag har även turen att ha en underbar familj och världens bästa och finaste sambo som ställer upp på mina galna idéer och står ut med mig fastän jag ibland surar och är tvär utan någon särskild anledning. Jag har fina vänner som ärligt och uppriktigt bryr sig om mig och tycker om mig trots att jag är den jag är. Att ha allt detta är lyx, inget jag tar för givet, och jag är oändligt tacksam och just därför kan jag inte låta bli att skänka en tanke till alla dem som inte har någon. Inte nog med att julen och andra högtider är fruktansvärt ensamma stunder för dessa människor, nu ska de känna sig ännu mera hopplösa varenda fredag för att de inte har turen att ha någon att mysa med. Överallt tjatas det om fredagsmys, hur skönt det är att det äntligen är helg, men tänk på alla dem som inte alls tycker det är skönt. Barn som tvingas leva med föräldrar som festar till det lite extra med några flaskor vin för det är fredag och sedan ligger redlösa resten av helgen om barnen har tur, för då slåss de i alla fall inte. Eller alla de som  inte har råd att "lyxa" till det en fredag eller alla de som bara är ensamma.

Jag menar inte att du inte ska njuta av din fredag, inte heller att du ska ha dåligt samvete över att du har det bra, jag menar bara att vi kanske ska ägna en tanke åt alla dem som inte har det så bra som oss. Jag menar också att vi borde försöka vara lite mer rädda om varandra och bry oss om varandra alla dagar i veckan inte bara fredagar, och att vi ska njuta av stunden istället för att skruva upp förväntningarna till en särskild dag på året, i månaden eller i veckan.

Carpe Diem.