Det finns inga ord som kan beskriva känslan inombords. Finns inget som inte redan är sagt, ändå vill jag försöka sätta ord på känslorna för att aldrig någonsin glömma dem. Aldrig glömma hur det känns att må så här, för att aldrig ta detta förgivet.
Jag har aldrig kännt mig så uppskattad och älskad. Det handlar inte bara om att jag är förälskad, utan även om mina vänner. Aldrig har jag under en vecka fått höra av så många vänner hur mycket jag betyder för dem. Från de allra närmaste, de som känner mig bäst, som verkligen vet alla mina bra och dåliga sidor, de som vet att jag kan begå misstag, göra fel och svika även om det aldrig varit meningen. De som verkligen älskar mig och förstår att jag måste få lov att gå min egen väg, få lov att ha mina egna åsikter även om de inte alltid överensstämmer med deras.
De vet att jag alltid finns där, hur svårt livet än är för dem eller för mig. Jag vet att de alltid finns där för mig, därför vågar jag kasta alla tvivel, funderingar och rädslor långt bort och bara njuta av stunden.
Rida på vågen av kärlek omkring mig, njuta av livet och av känslan att jag verkligen är älskad för att jag är jag. Inte för att de vinner något på det annat än min vänskap, inte för att de vill stärka sig själva utan för att de verkligen älskar och uppskattar MIG.
Aldrig någonsin ska jag glömma hur det är att sväva runt i ett moln av kärlek, aldrig kommer jag ta det förgivet. Handlingar säger så mycket mer än ord, ändå är det underbart att ibland höra de där orden. Höra att man är bra för den man är. Höra att man betyder något, att de vet att jag alltid finns där, och att de självklart förstår och ser att jag också har ett behov av att få prata om mig och det som sker i mitt liv.
Aldrig någonsin ska jag ta min underbara vänner förgivet, aldrig ska jag ta deras kärleken förgivet, aldrig ska jag glömma deras självklara glädje för min skull och att jag är lycklig, fastän de kanske inte själva mår så bra.
Tack alla mina fina vänner för allt stöd och all glädje ni ger mig. Tack för att ni hjälper mig att sväva ännu mer än jag redan gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar