Första gången

För första gången i Willes tvååriga liv ska han sova borta, utan mig eller Anders. Faktum är att han ska vara utan oss båda ända till måndag kväll.

Idag han "jobbar" han som personlig assistent, hörde innan att han gjorde det han är bäst på, låg i soffan på rygg och njöt av livet.

Det känns underligt att lämna bort honom, fastän det bara är en helg. Tur jag aldrig ska ha barn, hade blivit en riktig hönsmamma. Jag vet ju att han har det bäst hos tant Trin och jag litar nästan mer på henne än mig själv. Jag lät faktiskt bli att skriva en lång lista bara tjatat öronen av henne med än det ena och än det andra.

Jag må vara löjlig men min Wille är det viktigaste jag har <3