Sitter här och är så där äckligt less på mig själv. Ett halvår har jag haft på mig att skriva en futtig uppsats på 5 sidor, har jag gjort klart den...NÄ!
På tisdag ska den lämnas in och redovisas muntligt, det kommer gå strålande det här (*ironi för er som inte fattar*). Bara för jag blev sjuk när det skulle göras har den liksom blivit hängande i luften. Ja jag har haft mycket annat att göra, men nog tusan hade jag haft lite tid över om jag bara haft lite disciplin. Annars brukar jag ha svårt att sova på kvällarna men med en halv sida kvar, ger jag upp för idag. I morgon kommer jag svära alla sorters ramsor för att jag inte gjorde den klar idag. Vad är det för fel på mig liksom?
Helgen har i alla fall varit underbar. Jag skulle skriva massor på uppsatsen men oj vad jag lurade mig själv, det var mycket roligare att ligga i solstolen och titta på molnen och fåglarna. Så nu sitter jag här i mitt eget lilla träsk av självömkan och slår på mig själv. Den mentala piskan verkar vara ur funktion. Får skaffa en ny, några tips på var de är billigast?
Tack o hej leverpastej nu skuttar jag in till sängen. Hmm skuttar? Vem tusan skuttar in till sängen Jag är väl ingen treåring, även om jag kan trotsa som en. Oftast är det mig själv jag trotsar, var glada att ni slipper höra diskussionerna mellan mitt bättre vetande och min lata vilja, ibland blir jag så trött på att höra dom så jag ber dom hålla tyst.
Ja ja sängen jag kommer (med askungens röst)......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar