Livskvalitet

Jag provar blogga lite från mobilen. Ögonen fungerar inte riktigt som de ska än så datorskärmen blir bara ett enda blurr.
En vecka på sjukhus var lagom kul, men jag fick svar på vad som är fel och behandling har påbörjats. Jag har vattenskalle, alltså mina ventriklar i hjärnan producerar mer vätska än kroppen kan ta hand om. Det finns inget botemedel men behandling som förhoppningsvis gör att jag i framtiden kan leva utan besvär. Det finns människor som blivit helt friska för att kroppen själv rättat till sig igen men jag ska inte hoppas för mycket på det enligt läkaren.
Just nu får jag medicin som ska hjälpa huvudet att göra av med vätskan o sänka trycket. Får halva maxdosen eftersom jag är en mes o får alla täbkbara biverkningar på den ;-) Men de börjar sakta men säkert att försvinna.
De mätte trycket igår igen o tappade ut lite vätska eftersom trycket nästan var lika högt nu som innan förra tappningen. Detta görs genom att sticka in en nål i ryggmärgen, inte alls så farligt som det låter. Troligtvis kommer det behöva göras varannan vecka eller så.
Skulle medicinen inte hjälpa opererar de in en shunt, ett slags drän i huvudet som går genom kroppen invändigt ner i magen o leder bort överflödig vätska.
Nu undrar ni kanske om jag är ledsen o deppig, svar nej. Äntligen har jag fått svar på vad som är fel, det är inget livsfarligt, jag kommer kunna leva ett nästan normalt liv så det finns inget att vara ledsen för. Visserligen är det lite frustrerande att inte se ordentligt o biverkningarna på medicinen är inte roliga men det är övergående.
Jag anpassar mig och försöker inte ändra på sådant som jag inte kan ändra på.
Jag har en fantastisk familj och underbara vänner som verkligen bryr sig om mig och ser till att jag varje dag vet hur älskad och behövd jag är. Det är livskvalitet! D