En mening??

Det finns en mening med allt som sker, så sägs det i alla fall. Kanske är det sant.... Men ibland är det så svårt att se den meningen, ibland känns det som ett straff, men för vad?

Ska vi lära oss en läxa, i så fall vet vi redan att det känns för jävligt när någon vi älskar blir sjuk och dör. Vad mer finns där att lära? Att livet går vidare, att de finns kvar i våra hjärtan, att sorgen blir lättare att bära så småningom, ledsen men allt det där vet jag redan. Jag vet att man ska njuta av stunden för livet är kort och förgängligt, jag vet saker sällan blir som man tror. Jag vet att  cancer kan drabba vem som helst när som helst, JAG VET. Jag tror inte att jag vet allt, jag vet att jag har mer att lära, men det måste finnas ett annat sätt för mig och alla andra att lära oss än att se de vi tycker om lida och dö.

Det känns orättvist, inte för att jag ska förlora någon utan för att någon ska behöva lida och kanske dö. Jag är tillräckligt naiv för att tro att vi inte behöver elände för att veta att uppskatta hur bra vi har det. Jag tror inte vi lär oss mer bara för att livet är svårt, vi kanske lär oss snabbare, men inte mer.

Om meningen med detta är att vi ska lära oss något, tycker jag det är dax för livet att ändra sin pedagogik.